The subject of this paper is to examine the view of diversity among ten teachers and three principals in the Swedish compulsory school. The purpose is to investigate how they relate to the diversity and in what ways it is involved in their work.The French sociologist Pierre Bourdieus basic ideas of habitus, capital and field are used as a theoretical starting point. The study is mainly based on interviews supported by literature in the subject area.The findings show that diversity is associated with ethnicity among all informants. The drawn conclusion is that this is partly due to the mediated picture but also since ethnicity mainly serves as a starting point in the literature..

Genom en kvalitativ analys har jag försökt påvisa möjligheten i att kombinera de båda begreppsramarna habitus och förgrund. Jag har en intervjuat en elev i årskurs 1 på en yrkesföreberedande skola och utifrån en narrativ ansats analyserat hans matematiska livsberättelse. Jag har valt att intervjua en elev från en yrkesföreberedande skola då min uppfattning var att han inte var lika beroende av teoretisk matematik som elever på studieförberedande utbildningar. Jag har kommit fram till att begreppet förgrund är en lämplig påbyggnad av habitus under en livsberättelse då begreppens styrkor ligger inom olika tidsramar samt att förgrunden, till skillnad från habitus, tillåter individen att lättare ändra på sitt förhållningssätt. Vidare verkar elevens habitus ifråga om matematiska föreställningar framförallt ha påverkats av familj och släkt samt förgrunden av generaliserade andre..

Oxelösund är en liten kommun på den Södermanländska kusten. Denna kommun har trots sin storlek stora problem med ohälsa i form av bland annat hög andel missbrukare. Dock kan man se att hälsoproblemen i Oxelösund är mer omfattade och innefattar i princip alla områden av folkhälsan. Man kan se att riskfaktorerna delvis är fler än friskfaktorerna. Detta kan vara en del i samhällets habitus, man en ohälsosam livsstil i Oxelösund..

The purpose of this essay is mainly to study the reason behind students' visits to restaurants, and also their restaurant habits. The study also intends to find a possible difference in students dining habits among the different social classes; working class and middle class.  This study contains qualitative methods. The qualitative research method is in the shape of deep interviews with ten students from different social classes who?s registered at Södertörns  högskola. The results of this investigation show that the consumer society along with the respondent?s habitus and access to capital, has influenced and created their opinions and habits around eating out. This has also created the similarities and differences between them. Keywords:Habtitus, consumption, restaurant, social class, consumer society.

 Why is it that we still live in a society where an individual's social background plays such a big part in their chances of reaching a higher education? Despite the numerous educational policy reforms, especially in Sweden, it still seems that an individual's career choices are pretty much related to what kind of social class they grew up in. Sociologist Pierre Bourdieu claimed that social class is reproduced in the school system, and that students from the lower classes are much less likely to reach a further education than students from the middle or upper classes due to injustice in the school system. One thing that plays a big part in this "Catch-22" situation is the concept that Bourdieu calls habitus. Habitus could be explained as an individual's taste, knowledge, ability to master the spoken language, etc. Your habitus is manifested in the choices you make, the music you listen to, how you dress and the way you speak, and it determines your relation to the education system and life in general. As part of my essay, I wanted to interview students from lower or working class at my school, Konstfack, to see if they have had any negative or positive experiences from their encounter with a higher education. And if so, could they be linked directly to their social background? As a reaction to my own and my interviewees? experiences and frustration, I use the concept of habitus in my practical work.

The purpose of this essay is to critically review Pierre Bourdieus contribution to agency ? structure debate. I will do this with help from the thinking of George Herbert Mead. My aim is to show that Mead can provide valuable knowledge to Bourdieus theory.Pierre Bourdieus notion of habitus is his solution to the dilemma between agency and structure. It is in the habitus that the objective structures meet the inner, subjective structures and this results in various actions.

Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärares habitus påverkar synsättet och arbetssättet inom ämnet Idrott och Hälsa. Habitus är ett begrepp vilket behandlar individens tankesätt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bär med sig. Studiens utgångspunkter har varit definitionen av hälsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angående fysiska moment inom ämnet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med idrottslärare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats.

Vi är båda intresserade av profilämnen i skolan och hur dessa integreras i undervisningen. När vi hörde talas och kom i kontakt med Malmö FF:s fotbollsakademi bestämde vi oss för att studera fenomenet närmare. Skolans elever med blandad etnisk bakgrund och deras intresse för fotboll ledde oss fram till att vi frågade oss hur en sådan skola fungerar och hur eleverna påverkas av skolans miljö. Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie om hur miljön på Malmö FF:s fotbollsakademi påverkar eleverna utifrån Pierre Bourdieus teorier om habitus och socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital. Vårt syfte är att beskriva och dokumentera inverkan den unika miljön, sett ur etnicitet-, klass- och genusperspektiv, som Malmö FF:s fotbollsakademi har på de elever som går där. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. På detta har vi sedan applicerat Pierre Bourdeius teorier om habitus och existensbetingelser.

Abstract Authors:                           Emmy Davidsson and Fredrik Doohan PehrmanTitle:                                  What?s on TV tonight?Swedish title:                  Vad är det på tv ikväll?Level:                                BA Thesis in Media and Communication StudiesLanguage:                                             Swedish Number of pages:          53 Aim: The purpose of this study is to chart and explain Swedish high school students? TV viewing and their attitude towards the TV medium. The aim is also to discuss the students? views on news and citizenship. The purpose is also to, through the term habitus, explore how the background of a person reflects on their choice of TV content, in what way they watch television and on their purpose of TV viewing.

The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore:1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes?2.

Ungdomars liv präglas idag allt mer av datorer där datorn används flitigt både hemma och i skolan. Vår studie belyser gymnasieungdomars vanor kring datoranvändning och hur vanorna skiljer sig åt mellan elevers olika uppsättningar av habitus.    Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med en induktiv-deduktiv metod. Varför vi valde den metoden grundar sig i att det inte sedan tidigare existerar några teorier inom området som uppsatsen kan verifiera eller förkasta samt att studiens resultat tolkades utifrån Bourdieus teorier om habitus och kapital.    Datamaterialet samlades in genom fjorton stycken semi-strukturerade intervjuer vid två olika gymnasieprogram som präglas av olika mängd utbildningskapital. Respondenternas svar bearbetades genom teman som skapades för att finna likheter och skillnader för gymnasieprogrammen samt att hitta kulturella gemensamma särdrag.    Undersökningen ger en varierande bild av de konsekvenser som datoranvändningen kan orsaka..

The aim of this paper was to examine the specific experience of being bicultural, what ackulturation strategy the person utilized and what influenced the use of this strategy. The findings were analyzed with the help of Pierre Bourdieu?s concepts of habitus and cultural capital. The empirical data was collected through qualitative interviews with four women of Chilean background, who either were born in or had been living in Sweden since childhood. The results of the interviews showed that all the respondents predominantly utilized the integration strategy, meaning that they participated in and felt a connection to both the Swedish and Chilean culture.

Uppsatsen handlar om hur föräldrar talar om lärandet i förskolan. Syftet med vår studie är att förstå och tydliggöra hur föräldrar talar om lärandet i förskolan samt vilka kunskaper och färdigheter de lyfter fram som viktiga aspekter i barns lärande i förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar, hur talar föräldrar om lärandet i förskolan? Vilka kunskaper/färdigheter lyfter föräldrar fram som viktiga aspekter i barns lärande i förskolan? Påverkar föräldrars habitus talet om lärandet i förskolan? Vi har intervjuat sex föräldrar för att få svar på våra frågeställningar. Vår teoretiska ram utgörs av Bourdieus begrepp habitus och det sociala rummet.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Jag har genomfört en kvalitativ studie om elevens upplevelser och habitus i relation till att bli tilldelad ett åtgärdsprogram i år 9. Syftet är att ta reda på hur eleven och dess omgivning upplever det när eleven får ett åtgärdsprogram och vilka förväntningar både eleven och föräldrarna har. Genom öppna intervjuer har jag samlat in data från sex elever i en skola i Mellansverige. Min studie stöder sig mot Bourdieus teori om att individers värderingar och beteenden formas av sin närmaste omgivning. Resultatet visar att eleverna överlag blir motiverade att ta tag i sina studier för att nå ett godkänt betyg, förutsatt att de inte sedan tidigare har ett flertal åtgärdsprogram.